Dålig hårdag...

Har ni dagar då ni tittar er i spegeln och funderar på vad som hänt? 

Det har jag!

Håret spretar med en konstig färg... Ansiktet är blekt med en jättekvissla på hakan. Insjunkna kinder och hängande ögonlock.

När jag känner så här så brukar jag stanna till och tänka efter.....

Har jag möjligtvis ÄGGLOSSNING?

JAPP!

Tonåringar......

Små barn små bekymmer - stora barn stora bekymmer, har ni hört den förut?


När de små barnen sover är de stora vakna - när de stora sover är de små vakna.
Det innebär i praktiken att jag alltid borde vara vaken för att ha full koll på vad som händer = orealistiskt!

Plötsligt så ansvarar man för gatans biltrafik på nätterna - kompisar som bööörnar på gatan, gamla ciggpaket och mcdonaldspåsar som skräpar på gatan.

Pengar ska finnas med obegränsad tillgång... helst utan gentjänster.

Maten är lagad, men ingen äter, matlådor som tillslut slängs bort - men micropopcorn, chipspåsar och strips knapras i mängder - men helst efter kl 23 på kvällen.

Skoldag? jo, men de orkar upp.... typ! Studiebidragen får man om man går i skolan - inte annars!

Lördagsgodis är utbytt mot öl och cigarretter...

Alkoholen inlåst!

Ibland lär jag påminna mig om hur go de var när de var små... och att tonårstiden går över den också, precis som att kissa i sängen.

Barnomsorg "Dag och natt".....

Verkligheten kryper närmare och närmare... Nu är den så nära att Nelli är anmäld till Nattis. Jag slutar skolan och börjar arbeta i februari och kan inte komma en kvart försent varje morgon. Det är inte ok för mig eller kollegorna el patienterna.

Eftersom hennes fritids inte öppnar förrän 6.30 (jag börjar 6.45) så måste hon ha annan barnomsorg på morgonen och ta taxi till skolan. Känns som en onödig kostnad för kommunen jämfört med att öppna 30 min tidigare... Men vad vet jag?? 

Till sommaren kommer båda att börja på Dag och natt och de kommer då behövs sova kvar en del gånger. Det känns INTE kul! 

Jag har varit i kontakt med en tidigare kollega som arbetar där som försäkrar att stället är jättetryggt och supermysigt. Man kan natta sina barn själv när man jobbar natt t.ex. Det betyder mycket för mig!

Det tuffaste för mig är eftermiddagsskiften. Då lämnar jag barnen till skolan på morgonen och träffar dem inte mer den dagen. De behöver sova kvar eftersom jag slutar 22 😞. Hämtar de tidigt på morgonen, ger dem frukost och kramas och sen iväg till skolan igen. Mitt mål är att det ska bli så få av dessa tillfällen som möjligt. Jag lägger önskescheman så heller em varje fredag och helg än att endast få träffa barnen ett par timmar på mornarna.

Det här är verkligheten för många familjer med skiftarbetande föräldrar så det blir en vardag det oxå.. 

Tänk att ett samtal kan betyda så mycket

Idag hade min son tid att prata med mig en stund (haha, det händer inte så ofta nu för tiden).

Vi pratade om livet i största allmänhet och det han sa fick mig att må så bra, utan att han själv förstod vad otroligt bra saker han sa.
Han reflekterade över sin egen skoltid och hur han utvecklats och klarar av saker på ett helt annat sätt än tidigare. Vi pratade om framtiden och jobb. Reflekterade över hur systemet hjälper och stjälper.
Han uttryckte en mognad i hans resonemang som jag aldrig hört tidigare - jag blev så stolt! 

Jag oroar mig ofta för honom men efter ikväll så känner jag mig mer avslappnad på den biten än på länge. Sköööönt!


I morgon ska han hämta sina systrar på fritids och förskola i sin bil efter skolan för att jag börjar min slutpraktik i skolan som pågår fram till nyår. Min äldsta dotter ska laga mat och natta. Fantastiskt vilka barn jag har!

To much?!

När man är van att klara sig själv och att vara stark nog att hantera vardagen omkring sig så tar det ganska lång tid att förstå när man behöver tagga ner och be om lite hjälp.

Oftast så brukar det inte mer än ett par dagar med lugn och ro och snälla barn så har jag återhämtat mig. I helgen kändes det som jag aldrig skulle bli densamma. Jag var fullständigt slut. Grät för ingenting...

Hur blev det så? 

Jag tror att sånt händer när man minst anar det... Att när det väl sker kan man inte förhindra det.. Jag måste rida ut vågen. Ta itu med alla saker som tynger mig. Beta av issue för issue till axlarna känns lätta igen och jag kan fortsätta njuta av vardagen.

Barnen ger mycket oro - så är det. Hur har jag kunnat tro något annat? Tonåringarna utmanar livet och det sätter hela familjen på prov.
Jag och maken måste vara överens om hur vi ska hantera situationen - hur ofta händer det att man tänker exakt lika? Inte ofta!
Nya konflikter uppstår.... Det blir som en negativ spiral 😞

Igår hade jag en riktigt bra dag. Du ser - det har redan vänt! 

Massage för själen

Nu har jag haft min massagefirma i ca 1/2 år och jag måste säga att jag tycker det är riktigt mysigt. Det är inte bara kunderna som varvar ner utan även jag påverkas positivt av stunden. Levande ljus, rofylld musik i ett varmt rum. Det talar för sig själv 😀
Jag hoppas verkligen att jag kommer att ha tid att ta emot kunder även när jag börjar jobba heltid!


Just nu pågår en tävling (endast för att det är förbjudet med lotteri på fb) där man kan vinna 40 minuters lung avslappnande massage.

en vanlig Måndag...

Tänkte beskriva en vanlig måndag i mitt liv.

Klockan ringer vid 6.35. Jag snoozar aldrig utan tar mina kläder och går ut ur sovrummet för att klä på mig. (Maja ligger i min säng så jag vill inte väcka henne, hon kommer fortfarande in varje natt).

Går ner, går ut på gården med Stella lite snabbt. Plockar fram frukost (3 ostmackor) och tar en kopp kaffe, och en till och en till... och ibland ännu en till.

Barnen vaknar och de får klä på sig (Maja vill gärna att jag är i hennes rum men HON väljer) innan de kommer ner och äter frukost i soffan - mamma fixar!
Ser och hör Moa pipa hej då, när hon går till bussen 7.45 utan frukost.

8.00 Kör barnen till skolan och förskolan. Förhoppningsvis vaknar Emil och kör sig själv till skolan medan jag är borta, annars blir det till gammal hederligt tjat när jag kommer hem igen.

8.30 Hemma igen, ger hunden mat och stationerar mig framför datorn och plugget tills jag ser i kors och måste äta innan jag svimmar.

Har jag en matlåda så äter jag den annars blir det ett par äggmackor och en lunchpromenad med Stella. (Tur att man har en hund så man lär röra på sig).

Plugga vidare men nu mer okoncentrerat. Kanske har jag en massagekund inbokad - ett skönt avkopplande stund tycker jag.

Kl 15 börjar jag hämta barn igen - först Nelli på fritids och sen Maja på förskolan (hon vill oftast ha en kompis med hem).

Hemma igen till 16. Laga mat - äta mat - diska. (Det här är en bra dag då jag hunnit handla mat under helgen).
Skickar Nelli till att byta om till gympakläder och fixa vattenflaska.

Strax före 18.00 packar vi in oss i bilen igen också vi åker till gymnastiken med Nelli. Hem igen.

Kanske sitter vi ner en stund i soffan tillsammans jag och Maja och läser posten eller någon tidning. 18.45 in i bilen igen och hämta Nelli på gymnastiken. Kanske kör vi hem Majas kompis på vägen.

Hemma ca 19.15.
Kvällsmacka framför TV:n.
19.30 i bästa fall - Borsta tänderna och Nelli läser sin läsläxa.
Läser för Maja, sjunger.
Läser för Nelli, sjunger.
ca 20.30-21 är nattningen klar. Ut med Stella och sen är jag är redo för.....
NATTINATT!

Nälå, en kvällsmacka och en titt på någon serie jag följer på netflix avslutar oftast dagen. Just nu har jag precis börjat på Suits, verkar helt ok.

Nytt område utforskas

som jag inte hade nog, kan man tycka...

Vi har köpt en "ny" bil för några veckor sedan men den saknar aux och bluetooth för koppling av mobil till bilstereon. Det måste vi ju ha så nu gäller det att googla och titta på youtube-filmer för att lära sig vilka komponenter som ska inhandlas och hur man gör det :)

Ibland tänker jag - Hur svårt kan det va? Och ibland tänker jag - Vad håller jag på med??

höstens fritidsaktiviteter spikade!

Det är alltid lite laborerande hit och dit - anmälningar och avanmälningar när småtjejerna ska välja aktiviteter för terminen.

Nellis ridning är spikad - hon kan ju leva med hästar... man kan väl säga att hon är en riktig djurvän. Hon säger att när hon blir stor ska hon inte ha någon kille och inga barn - bara hundar, kattor, hästar, hamstrar och höns 😂

Nelli har gått på gymnastik sedan hon var 2 år men nu ville hon sluta så vi skulle hitta något annat istället. En avanmälan skickas.
Hon fick gå på skridskoläger nu i sommar och ville börja åka konståkning... en anmälan skickades. En avanmälan skickades i veckan för nu vill hon inte längre.. däremot skulle hon kunna tänka sig gymnastik om hon fick gå i samma grupp som sin kompis. Ok, en ny anmälan skickades och som tur var fanns det fortfarande platser kvar. Check!

Maja ville inte heller gå på gymnastik mer så en avanmälan skickades. Hon gick 2 dagar av 5 på skridskolägret innan hon bestämde sig för att det var inte för henne. Hon ville rida som Nelli, en anmälan dit. Men hon ville ju dansa också med en av sina bästa kompisar och danslektionerna var tyvärr samtidigt som ridlektionerna så en avanmälan skickades till ridningen. Så nu är det dans som gäller Check! till min stora glädje. Någon av barnen måste ju ha ärvt min passion för dans och rytm.

Mamman (alltså jag) har också tänkt att de skulle spela något instrument, men det kanske kan vänta ett år till....

Semester.....

Nu börjar alla skolor och semestrarna är slut... Utom min som börjar nu :)

Trots att jag jobbat största delen av sommarn så tycker jag att det varit den bästa sommaren på länge. Jag har jobbat på min drömsrbetsplats, dock inte som barnmorska men det har varit en otroligt lärorik tid och jag ångrar inte att jag valde undersköterska på förlossningen istället för T5-sjuksköterska någonstans.
Jag har sett och deltagit en mycket spännande akutsjukvård och sett hur alla arbetar så jag är fortfarande besluten att studera vidare till barnmorska.

Under hösten planerar jag att jobba lite extra både på förlossningen men också i skolan. Det är mest praktiskt eftersom jag måste hem och gå ut med hunden på lunchen.... Undrar hur det blir med det när jag väl börjar jobba heltid?? Den dagen den sorgen.

Solen lyser och sommaren är verkligen inte slut. Nu ska jag njuta av mina 2 veckor innan skolan börjar och det intensiva examensskrivandet... Känns inte så lockande faktiskt :/

Härliga sommarlov

Ända sedan min 7 åriga dotter Nelli föddes har jag klivit upp mellan 5-7 på morgonen. Hon är extremt morgonpigg och kvällstrött.  Man kan tycka att det inte är en så stor sak men det har lett till att jag ofta sagt nej till fester och tillställningar för att jag helt enkelt inte orkar vara upp längre än till 22-23 om jag ska vara en trevlig fungerande mamma nästa dag.
Jag har alltid gått hem tidigt på midsommar, nyår, födelsedagsfester, kräftskivor och dyl för att hon vill sova och vaknar som vanlig tidigt - pigg och glad 😁.

Vart vill jag komma? Jo, under den här sommaren har hon förändrat sitt sovmönster. Det skedde automatiskt under vår 2 veckors husvagnssemester när alla var i farten uppe till sena kvällen och plötsligt så sov hon regelbundet till 9. Guld värt!
Nu är vi också en familj som kan äta brunch och laga mat en gång om dagen. Vi kan bjuda hem vänner utan att någon behöver gå och lägga sig innan de åkt hem.
Heja sommarlov!

Midnattssolen i Norra Finland

1 månad efter jobbstart

Jag måste verkligen dela med mig om hur fantastiskt jag har det på mitt sommarjobb på en förlossningsavdelning.

Jag har jobbat i en månad nu och jag har aldrig trivts bättre. Tänk att varje dag få se nya liv komma till världen och jag får äran att hjälpa dem till rätta 😄 fantastiskt! Men också otroligt nervöst, spännande, läskigt, skräckfyllt. Förlossningen är verkligen en akutvårdsavdelning där varje förlossning är unik. Allting kan hända och du måste alltid vara beredd på det.

Sen finns det lite roliga reflektioner jag snappat upp längs vägen..... som att jag nu vet att vi kvinnor ser helt olika ut så poängen med att jämföra sig med varandra och försöka uppnå något idel/standard är meningslös 😂😂

Jag vet också var man lägger alla moderkakor...

Jag är fortfarande helt övertygad om att det är barnmorska jag vill bli.

Pusslet med hus och barn har fungerat bra. Barnvakten har gjort sitt jobb och jag har kunnat jobba ifred. Det är guld värt för mig att slippa oroa mig för vad som händer här hemma. Att släppa en kontroll i utbyte för en annan 😉

Nytt projekt - egenföretagare!

Nu har jag väl tagit vatten över huvudet, kanske en del tänker och några få säger :) 

I veckan så blev det klart med min lilla sidoverksamhet Friskvårdsmassage. 

Jag har velat fram och tillbaka vad jag ska göra av min massageutbildning. Skulle jag nöja mig med att massera vänner och bekanta eller expandera och försöka tjäna lite extra så länge jag har tid. Det blev det senare. Jag har inget att förlora :) 

Så nu virkulerar det ord som moms in, moms ut, inköp, utgifter, inkomster, skatter, balansering, redovisning mm. mm. i min hjärna. Som om den inte var full med andra ord. 

Skolan är slut för terminen och då finns det ju plats att fylla med nya intressanta och utvecklande saker :) 

Låt mig aldrig bli dement! 

Snart sommar, sommarlov, semester OCH sommarjobb

Sommaren närmar sig..

När man är en stor familj så finns det många önskemål att ta hänsyn till när sommaren kommer.
Frågor som:

• Vart ska vi åka på semester?
• Vilka ska åka?
• Hur ska vi åka?
• Hur ska alla sova?
• Hur länge ska vi vara borta?
• Får man ta med kompisar?

Är svåra att tillfredsställa för alla - många kompormisser, ilska och glädje på vägen till konsensus. Det är inte lätt att ha 2 små och 2 stora barn och försöka tillfredsställa alla.

I år känner de flesta att det är Finlands tur för ett besök. J:s i stort sätt hela släkt bor fortfarande i Norra Finland/Norra Sverige. 120 mils bilresa rakt upp i de norra skogarna. Kanske inte resemål nr 1 om man tänker på semester, sol och bad men.... man ska inte underskatta värdet av att vara med familjen.... trots mygg och kyla. Man får träna på att göra ingenting, och det är också en konst.

Men det är inte bara skog.. en fin lite sjö ligger utanför barnens farmors hus.

Eftersom jag jobba på förlossningen i sommar så är det inte heller bara att åka utan allt ska passa in. Jag hade en otrolig tur så jag fick 2 veckor ledigt i juli utan att ens fråga :)

I år så har förhoppningsvis vår äldsta son sommarjobb på annan ort och är bortrest när vi tar semester. Det känns inte så säkert att lämna huset till en 18 åring i 2 veckor... även om man skulle lita på honom så är det inte säkert att man kan lita på alla runt omkring.



Furuvikskort har vi skaffat som vanligt. Om det lönar sig vet man aldrig men barnen älskar att vara där och man får ta med Stella, vilket är uppskattat. Vi tänker att vi kan bo på havscampingen där ett par gånger som minisemester.
Eftersom vi har husvagnen kan vi spontant resa iväg några dagar när vi har tid. Mycket praktiskt - Kolmården vill jag gärna resa till men där får man inte ta med hundar så det blir nog inget av den resan i år :(

Jag har några egna dagar också den här sommaren som jag kan spendera som jag vill. Det är jättesvårt... visst vill jag åka iväg någonstans och lämna hemmet och mammarollen ett tag men vart? och men vem? Vi får se vart det slutar. Det ska vara värt det annars kan jag lika gärna stanna hemma.

Artikel ur SvD om barn som far illa..



Det här är en problem som ligger nära mitt hjärta. Som förälder är man ofta maktlös... ofta lika maktlös som socialtjänsten. Tänk att det kan bli så fel - när man menar rätt.

Livets pussel

Förmåga att organisera är en fördel för en mamma/kvinna/fru som är ensam på veckorna, har 4 barn, en hund, 100% skola, extra jobbar som både omsorgspersonal och massör och godman åt ensamkommande flyktingbarn. Hela mitt liv är ett pussel som måste lösas, vecka för vecka. Det är barnvakter, hundvakter, tid till nöjen, planering av mat (som mest blir korv och makaroner nu för tiden), hämtningar och lämningar till fritidssysselsättningar och kompisar.. och konstigt nog så räcker jag till :)

I sommar kommer jag att jobba på en förlossningsavdelning som undersköterska för att känna efter om det verkligen är barnmorska jag vill bli. Jag ser sjuuuukt fram emot den 8 juni när jag börjar. Det är första gången jag VILL jobba hellre än att vara ledig, trots att jag kunde vara hemma med familjen. Tacksam för att jag fortfarande är "Therese" inte bara mamma och fru. 

Men, det finns alltid ett men... att fixa barnvakt de 4 veckor innan min make får semester är inte det enklaste. Alla kvällar måste fyllas, samt hundvakt alla dagtidsdagar. 

Som sagt livets pussel!

Hjälpa till på något sätt...

Jag har alltid haft ett driv att vilja hjälpa till. Tidigare kunde det vara att städa efter en kräftskiva...eller sälja kakor åt skolklasser.. eller köpa jultidningar av barnen, föra människor samman genom olika evenemang.... men det var bara ett sökande efter hur man verkligen hjälper till där man behövs, på riktigt.
Sedan augusti 2014 har jag agerat som god man åt ensamkommande flyktingbarn. Jag har haft ett ganska enkelt ansvar från början då pojken jag ansvarat för bor med sina släktingar och får sitt emotionella stöd därifrån. Men jag har ändå känt att jag hjälpt honom mot målet att kunna leva ett bättre liv. Förhoppningsvis med sin familj till slut.
I februari fick jag ett nytt uppdrag. En tjej från Etiopien har kommit till byn utan sina föräldrar och hon bor på ett ungdomshem. Det ger mig en ny utmaning - att ge stöd från alla håll, både praktiskt och känslomässigt. Jag visar henne allt fina med vårt land och gör mitt bästa för att hon ska få stanna i Sverige.
När vi åker omkring och jag berättar om Sverige så får jag en känsla av stolthet som jag inte trodde fanns där. Jag ser med öppnare ögon på naturen, landskapen, människorna, egenheterna som finns i vårt land. Jag känner mig tacksam.

Det gick ju bra

Sist jag skrev så var jag en orolig och upprörd mamma som skulle ge över sitt lilla barn till skolvärlden. Jag valde ju en privat skola där hon bara kände en vän och inte ligger inom vårt upptagningsområde.
Jag har inte ångrat mig en sekund!
Skolan är väl organiserad. De har idrott (som inte alla 6-åringar har på andra skolor), de har en utedag (em) då de alltid går på utflykt. De har möjligheter att ibland dela klassen så att de är 1 pedagog på 7 barn, vilket är en otrolig förmån för barnen. Vuxentid är guld värd. Nelli trivs och vill alltid gå till skolan. Tyvärr så bor kompisarna lite långt bort så det faller sig inte naturligt att leka hemma efter skolan, men hon är så liten än så det hinner ge med sig.

Vi har fått tillskott i familjen i jul. En till bebis... fast en fransk bulldog bebis. Säg hej till Stella.