världens längsta dag?

Varför känns det så ibland? som världens längsta dag!
Barnen vaknade inte särskilt tidigt, snarare lite senare än vanligt strax före 6. De har sovit normalt under dagen - Nelli ca 1 timme och Maja ca 2 timmar (lite väl kort på em pga Nelli).
Jag har gjort vanliga saker hela dagen.
Tagit ett par kortare promenader, tapetserat när de sov, lagat korvgryta med ris till lunch (mamma kom och stannade fram till ca kl 17) lekt,pluggat lag och rätt med Emil till so-prov i morgon, tvättat ett par maskiner, makaronelåda till kvällen, bada barnen och nu slapp fram till nattningen... efter nattning tapetsera en kort rimpa som jag inte hann och förhöra Emil en sista gång och förhoppningsvis står jag på benen och orkar packa lite till torsdag då vi åker..... att göra mig "sommarredo" ikväll som jag tänkt är uteslutet - orkar inte. Det känns verkligen som om den här dagen har varit såååååååå lång, konstigt. Jag har inget tålamod kvar, fräser åt barnen och svär när jag gör illa mig (som jag gör hela tiden när jag är på dåligt humör).

Hoppas morgondagen blir bättre!