kalasdags.... vad innebär det nu för tiden?

I helgen fyller min minsta dotter 7 år - HIP HIP HURRA!

Helt otroligt att hon är så stor, min minsta lilla bebis <3

En reflektion kring barnkalas....

När jag var liten så hände det att jag blev bjuden på ett barnkalas, jätteroligt! Kalaset var oftast hemma hos födelsedagsbarnet, man lekte lekar och åt tårta och bullar. Så klart fanns det ballonger och man fick en liten godispåse i fiskdammen. Ett perfekt kalas!



Det är inte riktigt lika enkelt nu för tiden.. Först måste man ta ställning till vilka man ska bjuda för att det inte ska bli orättvist. Jag har HELT för att så länge barnen är små, så tycker jag man ska bjuda hela gruppen/klassen. Att vara en av de barn som inte blir bjuden på (kanske aldrig blir om man inte har en bästis) kalas måste vara fruktansvärt. Jag bjuder ALLA barn - punkt och slut. Då kommer nästa problem - var ska alla vara? Liiiite bökigare att ta hem 20 barn..

Vi frågar barnen - Vart vill du ha ditt kalas?

Andys Lekland! Leklandet Delfinen! Gymnastikens hus! Badhuset! Alborgen! 

Nu tar vi ett räkneexempel - 20 barn x 200 kr (billigaste alternativet på andys) = 4000kr

4000! alltså... det är mycket pengar! Mitt barn grät och grät när jag sa - Tyvärr, du får vänta några år och sen bjuda dina närmaste kompisar på kalas på Andys. 4000 kr är jättemycket pengar för ett kalas.

Alltså, hur mycket pengar, tid, energi ska man lägga på ett barnkalas?

Köper vi tid och energi? Har man ett kalas på Andys behöver man inte göra någonting... man åker dig och åker hem. Inget baka, inget städa, ingen lekledare, inga godispåsar, inga ballonger.

Men alltså, är inte fixet/förberedelsen halva grejen med ett kalas? Måste man göra overkill och baka cup-cakes? Kan man inte köpa kakor? Barnen äter ju inte ens upp kakorna utan smakar, lämnar 75% och går och leker igen.

Det gäller att tänka till, så jag försökte med det. I år så hyr jag en hoppborg (känner mig som en amerikanare, fattas bara ponnyn) och bjuder in alla barn i trädgården. Vi grillar och käkar köpta kakor, ballonger, skattjakt och godispåsar. Det krävs lite mer.... men det är det värt!

nästan vuxen... ?

Mina barn kommer alltid att vara mina barn... just det BARN...

17 år, snart 18... barn? Vuxen? Ung vuxen är väl den korrekta benämningen. MEN hur behandlar man en ung vuxen?

Innetider? 
Bortatider?
Mattider?
Pengar?
Ansvar?
Läxor?
Hemmasysslor?
Pojk/flickvänner?

Listan kan bli lång..

Det är ofta man hör argumentet "så länge de bor hemma så är det de reglerna som gäller". Visst, det köper jag, men det är inte säkert den unge vuxne köper det. Hur går man då?

- Snart blir jag 18, skönt! Då slipper jag det här. 

Vad är det egentligen de slipper? 
Att höra av sig? Att komma hem? Att gå i skolan? Att ta ansvar?

Balansgången är svår. Jag vill inte vara så hård att barnen flyttar hemifrån när de blir 18, men heller inte så slapp att de slänger bort sina potential eller att jag får sitta och oroa mig för att jag inte vet var de håller hus.

Det gäller att stötta, visa respekt, behålla lugnet, svälja galla, lyssna, trösta, vägleda, vara en god förebild, leka detektiv/polis/bankman/psykolog....

Nej, att vara tonårsförälder är ingen lek, hur vet man om man gör rätt... eller fel?

Här kommer ett tips på var man kan ringa om man behöver stöd i sin föräldraroll.

https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/foraldradialog/foraldratelefonen-och-mejlen/

Halva första terminen har gått... pluggtips!

Här sitter jag student igen - fånge i mitt hem, knappt synlig bakom mina böcker.. kippandes efter luft.. efter människor, efter arbete, efter kollegor, efter känslan att göra någonting bra..

- Hur går det med pluggandet?
- Har du gjort rätt nu då?

Ja, jag har gjort rätt, men jag kan inte säga att jag sitter hemma och jublar hela dagarna. Det är ganska isolerande och man famlar sig fram bland böcker, föreläsningar - disk och dåligt samvete..

Mitt bästa pluggtips är att spela in föreläsningar på mobilen och lyssna medan du promenerar.. eller ta med en bok till gymet och läs medan du cyklar.. hjärnan håller sig på top och du somnar inte medan du läser ;)


För övrigt så känns det bra att inte behöva jobba på helgerna och att barnen slipper morgonfritids och att det blir en regelbundenhet i deras vardag, INTE för att jag tror de lider av skiftarbete heller.

Min tentaskrubb på lärcentrat

Jag skrev min första barnmorsketenta för ett par veckor sedan - Jag trodde den skulle vara svårare än den var. Det var så mycket som ingick: anatomi (ben, muskler, ligament, organ), alla gyncancer, antikonception, beniga förändringar, klimakteriet, embryologi, inkontinens, IVF, och har säkert glömt något.
Men den var klar på dryga 1.5 timme och jag trooooor jag klarade den :)

Nytt kapitel

Examen jan.-16

Så här såg det ut för ett år sedan - färdig stolt sjuksköterska.

Efter 1 år som syrra fortsätter jag mig väg till målet: Barnmorska!

Jag blev sent intagen på barnmorskeprogrammet och börjar nu ännu ett nytt kapitel i mitt liv.
1.5 år till i skolbänken innan DRÖMJOBBET!
(Fast man vet aldrig vad jag hittar på innan pension ;) )

Jag har verkligen trivts som sjuksköterska anställd på en jättebra arbetsplats med guld-arbetskamrater så det är med delade känslor som jag går vidare...

Stolthet

Jag är minst sagt förstummad!

Det senaste halvåret har jag fått veta något om min äldsta dotter som jag inte visste tidigare. Hon har börjat på musikgymnasium med inriktning sång.

Hon har överraskat mig fullständigt. Vilken inlevelse! Vilket mod! Hon sjunger och blottar sig - och jag får äran att ta del av det och titta och lyssna. Fantastiskt!

STOLT MAMMA! 

Jag har lovat mig själv att jag ska göra mitt allra bästa för att stötta henne i detta och hoppas att det leder henne dit hon vill. 

Bortskämda?

Nu har jag jobbat heltid i 1 månad och har fantastiskt roligt. Det är skönt att åka till jobbet och vara otillgänglig och bara koncentrera sig på mitt arbete i nuet.

I början ringde fortfarande tonåringarna lite - men då jag ALDRIG svarade så lärde de sig att jag inte längre alltid är till förfogande.

I förlängningen hoppas jag att det leder till något bra men i "inskolningsperioden" så har det förekommit en del skolk, sovmornar och konstiga beslut. Jag kan inte vara där och "hjälpa" dem tillrätta hela tiden så det är en ovanlig situation för dem. Men LÄRORIKT! Kanske är det här biljetten till vuxenlivet?.....


Minsta tjejen som nu snart fyller 6 år upplever nog att hon blir lite mycket på förskolan sedan jag började jobba. Hon kan jubla högt om hon inte ska gå dit en dag - fast jag vet att hon trivs.

Nelli nyss fyllda 8 tycker att dagarna går så snabbt. Hon är på fritids till 16 och det är sällan hon hinner med att ta hem någon kompis eftersom hon också har gymnastik och scouterna 2 kvällar i veckan och vi får inte glömma läxan som ska bli gjord. Nelli vill ju gärna leka hela dagarna men det är viktigt att hon också lär sig att ta ansvar och förstå att livet inte bara är lek - det kan vara roligt ändå.

Men ibland hinner vi göra roliga saker efter jobbet. Man behöver inte överarbeta upplevelsen så mycket. Det räcker med att gå ut i backen och åka lite pulka efter jobbet för att få fantastiskt glada barn.

Nytt jobb - heltid igen..

Nu har jag jobbat som sjuksköterska i drygt 1 vecka. Heltid har jag inte arbetat sedan min minsta flicka föddes för snart 6 år sedan. Det är intensivt men MYCKET roligt. Tiden bara flyger fram.

Nattis till Nelli (8år) fungerar jättebra. Hon sover ju inte där än utan åker dit kl 6.00 för att sen åka taxi till skolan. Hon trivs med det tack och lov. Lite tidiga mornar tycker både barnen och jag, men vi vänjer oss snart :)

Helgjobb är nytt för mig och maken. Det blir inte mycket vuxentid när han jobbar borta på veckan och jag jobbar helgen... Men samma sak där - man vänjer sig. Det gäller att ta vara på den tid vi har.

Hundvakt har vi skaffat och lite städhjälp. En lite större städning varannan vecka.
Haha, i slutändan vet jag inte hur mycket vi tjänar på att jag börjar jobba :)